mymarsmeloo

Och nu åker jag snart. Mörkret har fallit och det smakar strävt i munnen efter första colan. Mot solen ja. Mot oblivion. Vi lever i en annan tidsålder nu, jag sjunger andra sånger jag ser på andra serier. Vad är samma och vad har förändrats. Jag är tröttare. Så trött. Men ibland skymtar jag ett ljus i slutet av tågtunneln, någonting som säger att det kommer gå bra. Jag ler som en dåre åt draman med lyckliga slut jag irrar in i en fantasivärld, vill vara i en värld där människor kommer tillbaka. Där människor åker kors och tvärs över världen för att fixa sina liv.

Jag väntar på någon på en vit häst. Eller kanske på en kaffe-med-mjölk-färgad ponny. Att se honom se mig, komma springande mot mig och puffa med den mjuka mulen. Då känns det varmt i magen. Ponny.

Vi skulle tagit över världen du och jag. Men så hamnade vi ändå i något som kallas verkligheten och allt det där andra glömdes bort. Jordbävningen stannade av. Och plötsligt är det som om den aldrig funnits. Men jag ser sprickorna i marken. Jag ser allting och blundar hårt, hårt. Jag kan inte se. För de där sprickorna gör mig genomskinlig. Om jag ser en sekund för länge kommer jag undra hur de skulle varit. Jag skulle vilja veta hur det känns.

Men det känns inte alls. För jag sluter ögonen. Och lämnar landet.

Haha det här är fail men jag tror faktiskt inte jag kommer lyckas plugga matte idag heller xD Gud va dålig jag är ;) höhö. ;)

Men gud igår då. Mammas vänner från USA var och hälsade på, vi grillade och hade trevligt, vädret underbart allting fridfullt och nice. Utom en sak. Min älskling, brat och fisförnäma katt Moa och hennes kille tyckte också att det fina vädret och fridfulla stämningen var värd att utnyttja. Så de började bokstavligen fucka nedanför altanen. Jippi. Himla katter alltså, de är ju inte ens mars!

Mammas kommentar:

"Oh, yeah... Their're mating..."

OMG.

Plus att tre andra katter satt och råstirrade på dem för att de gjorde det så uppenbart, bland annat Bullis och Sötnos och nån ramdom katt som bara befann sig i närheten eller gillade showen. Moa hade i alla fall vett att försöka smita undan men katt-fuck blev det i alla fall. Rawr -.-''

Gahh.

Gissa vad som ligger och irriterar mig denna gång. Just det, det är preciiis samma grej som vanligt. Det kallas läxor. Det kallas plugga. Det kallas FUCKING FÖRSTÖRA MITT LIV. Haha.

Nej, nej, så upprörd är jag inte ;)

Maybe I'm addicted,
I'm out of control,
but you're the drug
that keeps me from dying
Maybe I'm a liar,
but all I really know is
you're the only reason I'm trying

Och jag drömmer mardrömmar igen. Också så extreeemt ovanligt va? Enrique. Pinsamt, men den spanska rösten berör mina sinnen. Rösten raspar fram de känslor jag inte vill känna men känner ändå. Lyssna på låten. Se videon. Alla hans underbara videos som alla går i samma stil. Som alltid har en halvnaken tjej och kyssar, kyssar, kyssar. Men det är väl det som är så beautiful. En trygghet. Enrique följer samma mönster. Och jag gillar inte förändringar. Men den bästa videon och låten är ändå den där kära Jennifer Love Hewitt är den vackra tjejen.

I am wasted away,
I made a million mistakes.
Am I too late?
There is a storm in my head;
it rains on my bed
when you are not here.
I'm not afraid of dying,
but I am afraid of losing you