mymarsmeloo

Grejen är att nu slutar jag försöka. Jag slutar försöka uppnå något som är omöjligt att uppnå. Men drömmar går inte att kontrollera. Drömmar och döden. Jag har gett upp om att försöka kontrollera dem. Det är kanske därför de inte skrämmer mig. Saker skrämmer mig bara när jag försöker kontrollera dem, eftersom jag inser att det är meningslöst att försöka. Men jag försöker ändå.

”En riktig vän hjälper dig upp när du faller ner, och om hon inte förmår det så lägger hon sig ner bredvid dig och lyssnar.”

Ja. Och det vet du. Men du låter mig inte ligga där.

Och det blir svårt då.