mymarsmeloo

Slutet. Ett år som gått så fort. Men så är det med lyckliga tider. De är smått händelselösa och går så väldigt fort. Mörka tider pågår i all oändlighet.

Sitter bakom fördragna gardiner i salen för sista gången innan sommaren. Så nära slutet att jag kan se den skarpa kanten. Och solen lyser över alltihop.

Jag ser bort. Sentimentalitet är inget som berör mig just nu. Jag missar gärna slutet. Slut är ändå slut, vare sig jag är där eller inte.