mymarsmeloo

Det är ett gift. Och jag är förlänge sedan smittad enda in i hjärtat. Det ligger där under huden, förgör mig.

Något som kallas kontroll finns inte. Ingenting kan kontrolleras. Kontrollen sprängs. Miljoner sylvassa, glittrande bitar.

Det äter mig inifrån. Blir till ett svart hål i magen, suger mig ned i mörker.

Svart är det. Svart, svart. Just för att det är allt man ser. Man ser det mörka, man blir ängslig, man vet inte vad man ska tro. Så rädd, så rädd, så rädd.

Så rädd att förlora.

Nu måste jag gå.