Don’t wake me until it’s over…

Jag söker längs raderna med låtar som alla får mig att helas, de är till och med bättre än tabletterna jag knaprar på. Tonerna passar lika bra ihop med mig som kyssar på mina läppar. Men ändå inser jag nästan genast att om den första låten inte kunde fånga dig, kommer ingen av dem göra det. För jag letar efter något som ska låta annorlunda, men alla låtarna går i samma anda. De låter givetvis inte likadant, men de tillhör alla samma band. Samma underbara band. Men det gör inget att du inte faller för dem, för jag önskar inte att någon av låtarna vore annorlunda.

För då skulle jag inte älska dem på samma vis som jag gör.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0