Glassplitter

Jag förstår inte orden, men spelar det någon roll? Kastar i mig piller som inte är beroendeframkallande men som jag ändå känner behov till.


Jag har brutit alla löften som du höll

Men jag gör vad jag kan

Förbli evigt unga


Hon skriker. Hon anklagar alla utom sig själv. Men jag är tyst. Låter orden regna i luften som kallt glassplitter. Det skär sönder väggarna. Är hon klar nu? Finns det något mer att skrika över? Kommer några ord kastas mot mig snart? Nu får pappa allting över sig istället. Hon skriker.


Jag orkar inte höra mer nu. Stänger ute glassplittret med musik.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0