Vilse bland utblommade maskrosor
Att fullständigt försvinna.
Att gå vilse bland utblommade maskrosor och känna gruset under fötterna.
Att springa genom taggiga barrskogar för att hitta skuggan under träden.
Solen är underbar men obeskrivligt varm. Och nu omgärdar värmen mig som aldrig förr. (Som så många gånger förut, jag lovar).
Slipper lager av varma klädesplagg. Lätta bomullstyger smeker huden.
Vita blomblad fladdrar i vinden. Ett varmt, torrt, vitt regn.
Det är sommar nu.
I ditt öga dansar stormar små
"Three long years, and your favorite man,
Is that any way to say hello?"
And you hold me... like you'll never let me go
Jag stirrar förvirrat på orden. Vet inte vad jag ska tro eller vad jag ska tänka. Antagligen ska jag inte tänka någonting alls. För orden lär ändå inte vara riktade mot mig.
Vinden piskar upp sand i mina ögon och jag ser ännu mindre än förut. Och förstår mindre ändå. För tysta ord kan vara ett svårt språk att tala. Så väldigt svårt. Och komplicerat.
Jo, jag vet. Jag vet. Man känner så mycket mer när livet ständigt är i rörelse. Upp och ned och helst på samma gång. En evig bergochdalbana som kastar en ut för så branta backar. Man skrattar och gråter, helst på samma gång och både av lycka och av sorg.
Men att må randigt. Är också extremt jobbigt. Och jag trivs så mycket bättre med lugnet. Det finns lugna stormar. Lugnt kaos, jag lovar. Som när man skrattar när man borde gråta och som när man gråter över onödiga saker bara för att man inte gråtit på så långe. Bara för att alla de där tårarna har samlats till ett regnväder bakom ögonen.
I ditt öga var en storm jag såg
Som sommarsnö...
Ja, så var det.
Och vad ska jag tänka när orden blir till ett pussel? Ett bitar som jag bara kan snudda vid men inte placera på dess rätta platser.
Vad ska man tänka då?
Platta ord
Och ingen mer skola den här veckan. Imorgon ska jag bara ta det lugnt för första gången på evigheter. Kan installera Sims på min dator och leva någon annans liv ett tag. Eller läsa och dricka iskaffe.
På Ica:
Anställd kvinna: Varsågod att provsmaka!
Jag: Nej tack, jag... kan inte.
Hon: Vadå kan inte?
Jag: Jag är vegetarian.
Hon: Jaha, men det här brödet då, det är inte kött.
Jag: Nej, jag kan inte. Har precis piercat tungan.
Nu måste man helt plötsligt berätta hela sin livshistoria för främmande människor bara för att man inte vill smaka en köttbit?!
Det blåste massor idag. Vind.
Nu är det mörkt. Ljuset stannar nästan till elva. Det är härligt men ovanligt.
Aldrig har orden blivit så platta som nu.
Sömnlös
Jag kan inte sova. Det går bara inte. Ett virrvarr av hundratals sömnlösa nätter flimrar innanför ögonlocken. Jag ligger med uppspärrade ögon i sängen som aldrig är så skön som vid sju på morgonen. Och nu är klockan över tolv på natten. Och hur skön sängen än må vara kan jag inte sova. Miljoner oroade tankar rusar genom huvudet, hjärnan hittar ständigt på nya saker som ska lösas eller utföras.
Räkna upp författare i bokstavsordning
Jane Austen
Dan Brown
Miguel de Cervantes
Charles Dickens
Natten flyr ifrån mig. Jag vandrar med stirrande ögon genom den mörka lägenheten. Letar efter hänglås som jag fått för mig att jag behöver, just precis nu. Nycklarna är borta och jag anstränger hjärnan för att minnas när jag senast hade dem. Onsdags. Var är dem?
Okej, filmer i bokstavsordning
Eternal Sunshine of the Spotless Mind
Fight Club
Gandhi
High Fidelity
Det är tur att jag inte är rökare. Jag har alldeles för många perfekta tillfällen för cigaretter. Därför ska jag aldrig börja.
Borde verkligen sova.
Räkna får?
Du måste skämta.
Fuck. Jag kommer vara otroligt trött imorgon.
Aska
Jag sparar allt du slänger
Allt det fula, allt som stör
Men det har blivit svårare att skydda det som är skört
Du har blivit lättantändlig, du bränner allt du rör
Jag har blivit äldre, saknar glöd
Men det rår jag inte för
Mellan is och eld
Plugghäst
Nu minns jag att det var tänkt att jag skulle duscha. Jag får ta och göra det istället.
Mysteriet med Korea
Två olika världar möttes idag och jag kunde inte annat än le åt den skumma kombinationen.
Nu måste jag verkligen lista ut mysteriet med Korea. Skriv gärna om ni vet något.
45 ord
Sov nu.
Ut-flykt
Läser ord som inte handlar om mig. Tabletten fastnar i halsen. Drömmer att långa vassa knivar kommer ut ur min hud och för första gången dödar jag i drömmen. Och jag kände ingenting.
När mörkret äntligen faller blir det tjockt och oigenomträngligt. Det finns en dimma mellan mig och bottnen. Tystnad kan göra mig galen. Skriker tills rösten försvinner och det enda jag får fram är ett sprucket väsande och ljusa toner. Sedan återkommer lugnet. Som om stormen aldrig infunnit sig. Men jag känner i halsen att den fanns där. Smärtan i den påminner mig.
Nu ska jag återvända till drömmen. Dröm-flykt.
Pannkakor och sena nätter
Kommer hem sent och måste upp tidigt. Prov, prov, prov. Mamma gör pannkakor. Nu finns min hemsida på nätet, titta:
http://hem.passagen.se/johanna-blue/
1+1= ?
Ett plus ett kan vara att vända bort blicken och dissa utan ord. Kan knappast föreställa mig hur förnedrande det måste vara att utsättas för en sådan sak. Det är därför jag aldrig testat. Det är nog stoltheten som hindrar mig. Så är också jag rädd för någonting. Men jag är väl inte ensam? Förudmjukelse har väl aldrig varit något eftertraktat.
Ord är makt
Jag skriver. Tusentals ord trängs på linjerat papper. Jag skriver. "Det är min grej".
